Purjolök har länge haft en självklar plats i köket och har också förekommit i traditionella huskurer. Den milda smaken gör den användbar i allt från soppor och gratänger till pajer och grytor, samtidigt som den bidrar med fibrer, folat, vitamin K och flera andra näringsämnen. Livsmedelsverket räknar dessutom purjolök bland de mer näringsrika av de grönsaker som äts ofta i Sverige.
Men rubriken behöver sättas i perspektiv: purjolök är ett näringsrikt livsmedel, inte ett läkemedel. Påståenden om att den skulle kunna behandla gikt, artrit, urinvägsinfektion eller andra sjukdomar har inte stöd i tillräckligt stark klinisk forskning.
Vad är purjolök?
Purjolök tillhör släktet Allium, samma växtgrupp som bland annat gul lök och vitlök. Den odlas framför allt för sin långa vita och ljusgröna stjälk, men även de mörkgröna delarna går att använda i matlagning.
Smaken är mildare och mindre skarp än hos vanlig gul lök, vilket gör purjolök särskilt lämplig i rätter där man vill ha en mjuk löksmak.
Purjolök innehåller också flera växtämnen, däribland flavonoider och svavelhaltiga föreningar. Laboratorieforskning visar att extrakt från purjolök kan ha antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper, men mycket av forskningen är fortfarande gjord i provrör eller andra experimentella modeller. Det går därför inte att likställa sådana resultat med en dokumenterad behandlingseffekt hos människor.
Vad innehåller purjolök?
Purjolök bidrar med flera vitaminer och mineraler som ingår i en normal, varierad kost.
Bland annat finns:
- folat
- vitamin K
- vitamin C
- kalium
- kostfiber
- mindre mängder av flera B-vitaminer
Livsmedelsverkets näringsdatabas visar att purjolök hör till gruppen grönsaker och baljväxter och bidrar med flera av dessa näringsämnen.
Det betyder däremot inte att purjolök behöver beskrivas som ett ”superlivsmedel”. För hälsan är helheten i kosten viktigare än en enskild grönsak.