Vem löper större risk att få brist?
Magnesiumbrist kan uppstå när upptaget i tarmen är nedsatt eller när kroppen förlorar ovanligt mycket av mineralet.
Risken kan vara högre vid:
- långvarig diarré eller återkommande kräkningar
- inflammatorisk tarmsjukdom eller celiaki
- dåligt näringsintag
- långvarigt hög alkoholkonsumtion
- vissa njurproblem
- dåligt reglerad diabetes
- behandling med vissa vätskedrivande läkemedel
- långvarig användning av vissa syradämpande läkemedel
- vissa andra läkemedelsbehandlingar
Läkemedel ska aldrig avslutas på egen hand. Vid misstänkt biverkan bör läkare eller apotekspersonal rådfrågas.
Hur undersöks magnesiumbrist?
Vid misstanke kan vården ta ett blodprov som mäter magnesiumhalten. Provet kan ingå i en bredare utredning vid exempelvis muskelsvaghet, kramper, illamående eller hjärtrytmproblem.
Ett blodprov behöver tolkas tillsammans med:
- symtom
- andra blodprover
- läkemedel
- njurfunktion
- mag- och tarmsjukdomar
- kost och vätskeförluster
Det är därför bättre att söka orsaken än att utgå från en lista på nätet.
Hur mycket magnesium behöver vi?
De nordiska näringsrekommendationerna från 2023 anger ett tillräckligt intag på omkring 300 mg per dag för vuxna kvinnor och 350 mg för vuxna män. Behovet varierar bland annat med ålder och kön. Livsmedelsverket betonar samtidigt att magnesiumbrist är mycket ovanlig och främst kan uppstå vid vissa sjukdomar eller kraftigt begränsad kost.
Det innebär inte att alla behöver räkna milligram varje dag. En varierad kost täcker normalt behovet.
Mat som innehåller magnesium
Magnesium finns i många vanliga livsmedel, särskilt:
- pumpafrön och andra frön
- mandlar, cashewnötter och jordnötter
- bönor, linser och ärtor
- fullkornsbröd
- havregryn
- fullkornspasta och brunt ris
- gröna bladgrönsaker
- tofu
- avokado
- mörk choklad
- vissa mineralvatten
Banan innehåller också magnesium, men är inte en av de mest koncentrerade källorna. Frön, nötter, baljväxter och fullkorn ger vanligtvis mer per portion.
