Rödmalva, Malva sylvestris, är en vildväxande ört med violettrosa blommor och mjuka blad som länge har använts både som livsmedel och inom traditionell örtmedicin. Framför allt är växten rik på slemliknande polysackarider, så kallade mucilager, som kan bilda en skyddande och lenande hinna på slemhinnor. Det är också den egenskap som ligger bakom flera av dess mest trovärdiga traditionella användningsområden.
Men många artiklar på nätet går betydligt längre och beskriver rödmalva som behandling mot allt från artrit och urinvägsinfektioner till astma, eksem och dåligt immunförsvar. Där är bevisläget mycket svagare. En stor del av forskningen består av laboratorie- och djurstudier, och det behövs fler välgjorda kliniska studier på människor.
Det mest intressanta är därför inte att göra rödmalva till en ”mirakelört”, utan att förstå vad den faktiskt kan användas till, vad som fortfarande är osäkert och hur den kan ätas på ett rimligt sätt.
Vad är rödmalva?
Rödmalva tillhör familjen Malvaceae och förekommer naturligt i Europa, delar av Nordafrika och Asien. Blad, blommor och andra växtdelar har historiskt använts både i matlagning och örtberedningar.
Det som särskilt skiljer växten från många andra örter är innehållet av mucilager. När dessa ämnen kommer i kontakt med vatten bildas en geléliknande konsistens.
Det är därför rödmalva traditionellt har använts för att lugna irriterade slemhinnor.
1. Kan lugna lätt irritation i mun och svalg
Det här är ett av de bäst etablerade traditionella användningsområdena.
Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för växtbaserade läkemedel, HMPC, har bedömt att preparat av rödmalvans blommor, baserat på långvarig traditionell användning, kan användas för symtomatisk lindring vid irritation i mun och svalg samt tillhörande torrhosta.
Det handlar alltså inte om att växten behandlar infektionen bakom exempelvis halsont.
Mucilaget kan i stället ge en lenande och skyddande effekt på irriterade slemhinnor.
Det är en viktig skillnad.
2. Kan användas traditionellt vid milda mag-tarmbesvär
EMA nämner också rödmalva som ett traditionellt växtbaserat preparat för lindring av milda besvär från mage och tarm.
Även här tros mucilaget spela en viktig roll genom att bilda en mjuk, skyddande massa.
Det innebär däremot inte att rödmalva behandlar magsår, inflammatorisk tarmsjukdom eller andra allvarligare magproblem.
Återkommande buksmärta, blod i avföringen, långvarig diarré eller oförklarad viktnedgång bör bedömas av vården.
3. Förstoppning är ett område där viss forskning finns
Rödmalva har länge använts traditionellt vid förstoppning.
Det finns också klinisk forskning där extrakt från Malva sylvestris har undersökts för funktionell förstoppning, med förbättringar av bland annat avföringsfrekvens och konsistens i vissa studier.
Bevisläget är ändå inte lika starkt som för väletablerade behandlingar.
Det är därför bättre att se rödmalva som ett möjligt komplement snarare än en bevisad förstahandsbehandling.
Vid vanlig förstoppning är tillräckligt med vätska, fiberrik mat, rörelse och regelbundna toalettvanor fortfarande mer grundläggande åtgärder.
