På sociala medier sprids ofta påståenden om att te gjort på guava-, avokado-, mango-, fikon- eller lagerblad skulle kunna behandla diabetes, högt blodtryck, fettlever och till och med cancer. Växterna innehåller visserligen naturliga ämnen som studeras för sina antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper, men det betyder inte att bladen kan ersätta läkemedel eller medicinsk behandling.
Forskningen är fortfarande begränsad för flera av dessa växtdelar. Många uppmärksammade resultat kommer från laboratorieförsök, djurstudier eller små studier på människor. Sådana resultat kan vara intressanta, men de bevisar inte att ett hemgjort örtte förebygger eller botar sjukdom.
Här går vi igenom vad man faktiskt vet, vilka risker som finns och varför den som har en kronisk sjukdom bör vara extra försiktig.
Kan bladte behandla diabetes, cancer eller högt blodtryck?
Nej, inget av dessa blad har visats kunna eliminera diabetes, cancer, fettlever, cirkulationsproblem eller högt blodtryck.
En växt kan innehålla bioaktiva ämnen utan att vara en fungerande medicinsk behandling. Effekten påverkas bland annat av:
- Växtsort och odlingsplats
- Vilken del av växten som används
- Dos och tillagningsmetod
- Eventuella föroreningar eller bekämpningsmedel
- Personens läkemedel och hälsotillstånd
- Hur kroppen tar upp ämnena
Det är därför missvisande att kalla dessa blad för mirakelkurer eller naturens apotek. De kan möjligen passa som traditionella drycker i vissa kulturer, men ska inte användas för att ersätta ordinerad vård.
1. Guavablad
Guavablad innehåller polyfenoler och flavonoider som har undersökts för möjliga antioxidativa egenskaper. Det finns även viss forskning om hur guavabladsextrakt kan påverka blodsockret efter en måltid.
Resultaten är dock inte tillräckliga för att rekommendera guavablad som behandling vid diabetes. Ett koncentrerat extrakt i en studie är dessutom inte samma sak som ett hemkokt te med okänd styrka.
Möjliga användningsområden
Guavablad används traditionellt som te i vissa delar av världen. För en frisk vuxen kan ett svagt te sannolikt tolereras i små mängder, men säkerheten vid regelbunden eller långvarig användning är inte väl fastställd.
Vem bör vara försiktig?
Personer som använder insulin eller blodsockersänkande läkemedel bör inte börja dricka guavabladste utan att först rådgöra med vården. Kombinationen skulle kunna påverka blodsockret och öka risken för alltför låga värden.
Även gravida, ammande och personer som ska opereras bör vara försiktiga.
2. Avokadoblad
Avokadoblad förekommer i traditionell matlagning i vissa regioner, men alla avokadosorter är inte likadana. Bladen kan innehålla ämnen vars mängd varierar mellan sorter, och säkerheten för regelbunden konsumtion är inte tydligt fastställd.
Därför bör avokadoblad inte automatiskt betraktas som en säker ingrediens bara för att själva frukten går att äta.
Påstådda fördelar
Avokadoblad marknadsförs ibland för blodtryck, blodsocker, leverhälsa och cirkulation. Dessa påståenden bygger till stor del på traditionell användning och tidig forskning, inte på tillräckliga kliniska studier.
Det finns inga säkra belägg för att avokadoblad kan behandla högt blodtryck, fettlever eller diabetes.
Säkerhetsbedömning
Det är klokast att avstå från hemgjort avokadobladste, särskilt när man inte känner till växtens exakta sort eller ursprung. Använd inte blad från prydnadsväxter, privatodlade träd eller okända källor som hälsoprodukt.
3. Mangoblad
Mangoblad innehåller bland annat polyfenoler och ämnet mangiferin, som studeras för olika biologiska effekter. Det betyder däremot inte att pulver eller vatten gjort på mangoblad har en bevisad medicinsk effekt.
Påståenden om att mangoblad skulle förbättra insulinproduktionen, rena levern eller skydda mot cancer går längre än vad forskningen kan stödja.
Risk för irritation och allergi
Mango tillhör samma växtfamilj som bland annat giftmurgröna. Växtsaft, skal och blad kan hos känsliga personer orsaka hudirritation eller allergiska reaktioner.
Den som är allergisk mot mango bör undvika mangoblad helt. Bladen bör inte heller torkas och malas hemma för regelbunden konsumtion, eftersom dos, renhet och säkerhet blir svåra att kontrollera.
4. Fikonblad
Fikonblad används ibland i matlagning för att ge arom, men de innehåller en mjölkaktig växtsaft som kan irritera hud och slemhinnor.
Växtsaften kan göra huden extra känslig för solljus. Kontakt följd av solexponering kan i vissa fall ge kraftig rodnad, blåsor och en brännskadeliknande reaktion.
Påståenden om blodsocker
Vissa mindre studier har undersökt fikonblad och blodsocker, men kunskapsläget är fortfarande otillräckligt. Det går inte att dra slutsatsen att fikonbladste stabiliserar insulin eller behandlar typ 2-diabetes.
Personer som tar diabetesläkemedel bör inte använda fikonblad som kosttillskott utan medicinsk bedömning.
Hantera bladen varsamt
Använd handskar om du beskär ett fikonträd och undvik att få växtsaft på huden. Tvätta händerna noggrant efter hantering och undvik stark sol om huden har kommit i kontakt med saften.
5. Lagerblad
Lagerblad är det mest etablerade livsmedlet i den här gruppen. Det används som krydda i soppor, grytor och såser och bidrar med arom utan att behöva ätas.
Lagerblad innehåller eteriska oljor och växtämnen som studeras för antioxidativa egenskaper. Det finns däremot inte tillräckliga bevis för att lagerbladste behandlar diabetes, högt blodtryck, blodproppar eller cancer.
Så används lagerblad säkrast
Använd lagerblad som krydda i vanlig matlagning och ta bort hela blad före servering. Hela blad förblir hårda även efter kokning och kan fastna i halsen eller skada mag-tarmkanalen om de sväljs.
Koncentrerade mängder lagerblad, eterisk lagerolja och starka örtblandningar bör inte användas som egenbehandling.
Praktisk del
Så granskar du hälsopåståenden om örter
När du ser ett påstående om att en växt kan bota eller eliminera en sjukdom kan du använda följande kontrollfrågor:
- Påstås växten kunna ersätta läkemedel eller läkarvård?
- Utgår informationen från studier på människor eller bara laboratorieförsök?
- Anges en säker och standardiserad dos?
- Nämns biverkningar och läkemedelsinteraktioner?
- Säljer avsändaren samtidigt te, pulver eller kosttillskott?
- Lovas snabba eller garanterade resultat?
- Uppmanas personer att sluta med sin behandling?
Om en text lovar bot mot flera helt olika sjukdomar är det en tydlig varningssignal.
