När våren och sommaren kommer ökar också risken att få med sig en fästing hem efter en promenad i skogen, arbete i trädgården eller en dag i högt gräs. I Sverige är det framför allt borrelia och TBE som förknippas med fästingbett. TBE förekommer numera över stora delar av Götaland och Svealand, och Folkhälsomyndigheten rapporterade 504 fall under 2025.
På nätet sprids samtidigt recept på hemmagjorda fästingmedel med tea tree-olja, lavendel, pepparmynta och andra eteriska oljor. Vissa växtämnen kan ha insektsavvisande egenskaper, men en hemmablandning ska inte betraktas som ett pålitligt skydd mot fästingbett.
Det finns betydligt bättre sätt att minska risken.
Det populära receptet med tea tree-olja
Ett vanligt husmorstips rekommenderar att man blandar tea tree-olja med vatten och sprayar blandningen på skor, strumpor och byxben.
Problemet är att ett sådant hemmarecept inte ger någon säker eller standardiserad skyddseffekt.
Koncentrationen kan variera kraftigt, olja och vatten blandar sig dessutom dåligt utan rätt formulering, och eteriska oljor kan irritera hud och orsaka allergiska reaktioner hos vissa personer.
Att ett ämne luktar starkt eller har visat avvisande egenskaper i ett laboratorietest betyder inte automatiskt att en hemmagjord spray ger ett tillförlitligt skydd under flera timmar i skogen.
Därför är det klokare att bygga sitt fästingskydd på metoder som svenska hälsomyndigheter faktiskt rekommenderar.
Så minskar du risken för fästingbett
Folkhälsomyndigheten rekommenderar framför allt heltäckande kläder och att man kontrollerar kroppen efter vistelse på platser där fästingar finns.
Använd heltäckande kläder
När du går genom högt gräs, buskage eller skogsmark kan du använda:
- långbyxor
- långärmad tröja
- strumpor
- stängda skor
Ljusa kläder kan dessutom göra det lättare att upptäcka en fästing som kryper på tyget.
Stoppa gärna byxbenen i strumporna
Det kanske inte är den mest eleganta skogsstilen, men det minskar mängden bar hud som fästingen enkelt kan nå från markvegetationen.
Det är framför allt benen som ofta kommer i kontakt med gräs och låga buskar.
